söndag 31 mars 2013

Idag känns det verkligen som vår i luften. Solen skiner och värmer och livet känns faktiskt ganska bra idag.
Jag och K har promenerat med vars en glass i solen och bara haft det bra och njutit.

Visst sedan har jag tvättat en massa vilket jag fortfarande gör. men för ovanlighetens skull känns det inte så farligt att göra det...

Musiken fyller vår lägenhet idag. Är det inte från min dator så är det från sonens rum.
Är inte detta härligt så vet jag inte vad som är det.

Jag älskar dagar som denna då glädjen fyller vårt hem. Skratten ekar från mina älskade pojkar och jag bara sitter i bakgrunden och tar in allt och njuter av känslan det ger.

En sann ängel i mina ögon

Det händer att jag sitter och tänker tillbaka på hur saker och ting har varit.
Detta leder till att jag känner mig lyckligt lottad som har lyckats att få en så pass bra läkare till min underbara K efter allt som han har varit med om.

Efter att ha sprungit på akuten och vårdcentralen i över 4 månader samt besök på barnmottagningen så fick jag äntligen kontakt med denna underbara läkare och allt förändrades med en gång.

Plötsligt var det ingen som ansåg att jag var pjoskig eller att jag var nojig utan lyssnade på vad jag hade att säga. Någon som insåg att det är trots allt jag som känner mitt barn bäst.

Då rådde plötsligt ingen tvivel på att K behövde hjälp med sin andning. Vips hade han två läkemedel för att kunna leka som andra barn.

Under de åren som har följt sedan dess har dr. Per varit en klippa att vända sig till.
Han har alltid lyssnat och försökt att göra sitt bästa för att hjälpa.

När alla andra skyllde Ks nässelutslag på ämnen i tvålar/schampon och på att han skulle vara torr så lyssnade han på mig när jag förklarade att jag har provat ALLT. Jag provade apotekets dyra tvålar, Bodyshops tvål som endast är gjort på helt naturliga ämnen samt en massa andra och ingenting har fungerat.

Han sa det som jag var rädd för men det var skönt att få misstanken bekräftad. 
Han trodde att K kunde vara en av de som reagerar på vattnet. 

Efter att K fick antihistamin mot detta så var det som natt och dag...
I stället för att vara röd över hela ryggen och pannan samt ha en fruktansvärd klåda kunde han äntligen njuta av att mysa i mammas famn efter ett bad.

Första gången han kom upp ur badet efter att ha provat tabletterna tittar han på mig , ler och säger "det kliar inte mamma". Man kunde se hur det glittrade i ögonen på honom. Han var lycklig.

Så jag känner att jag måste sända ett stort tack till dr Per för allt han har gjort för oss och för alla andra barn!!

Han är verkligen guld värd.


Detta slipper han äntligen.

torsdag 7 mars 2013

Oj det har nästan gått en hel månad sedan jag skrev någonting här senast. Det har varit så mycket att jag har inte haft tid att sitta vid datorn och skriva.

Just nu är vi ute på praktik med skolan och jag är på hematologen. Det blir faktiskt roligare för varje dag. I början var jag tveksam men nu börjar det kännas ganska bra faktiskt.

Annars så försöker jag att få tid till allt vilket inte går riktigt som jag har tänkt så jag har fått börja välja vad jag skall lägga energin på... Det har varit tufft att behöva göra det men jag måste för min egen hälsas skulle. Det är inte hållbart annars.

Jag söker fortfarande jobb inför sommaren och har just nu totalt 6 ansökningar ute. Jag hoppas att det ska ge napp någonstans i alla fall. Om inte så vet jag faktiskt inte vad jag ska göra om jag skall vara ärlig. Man måste ju försörja sig även under sommaren...

Sedan tänker jag ganska mycket på framtiden just nu. Till sommaren är jag klar med mina studier på gymnasienivå och står då arbetslös som det ser ut just nu. Ni ska veta att det skrämmer mig enormt mycket. Men det är väl bara att söka jobb och hoppas på det bästa antar jag.

När det gäller K så händer det inte så mycket. Han hatar fortfarande att gå till förskolan men jag måste ju tyvärr lämna honom där i alla fall, vilket känns lika hemskt som tidigare.
Vi har i alla fall fått veta vart han skall gå i skolan till hösten vilket känns skönt. Så nu kan man släppa den tanken i alla fall. man får väl vara glad för det lilla antar jag.

Jag vet faktiskt inte vad jag skall skriva mer just nu så jag antar att jag får återkomma senare..