Vi satt och tittade på en tv-serie nu på morgonen. I serien säger de plötsligt "ränderna går aldrig ur en zebra" var på jag börjar tänka.
Efter några sekunder säger jag till sambon "jo, den här zebran är nu mera en häst".
Jag menar om man tittar tillbaka på min uppväxt så skulle jag inte vara där jag är idag.
Jag har haft oddsen mot mig hela tiden, men på något vis så har jag lyckats att kämpa mig till ett bättre liv.
Men ni ska veta att det är inte lätt att ta sig ur en sådan cirkel som man hamnar i med en uppväxt som min. Det hade lika väl ha kunnat gå på andra hållet även för mig. Jag menar att det fanns många gånger då jag bara ville skita i allt och bli precis lika dan. Men sedan kom man hem och blev påmind om hur det verkligen var och då blev viljan att ta sig där ifrån starkare än lusten att ge upp.
Det som höll mig uppe var vetskapen om att jag ville gå en annan väg. Jag ville inte bli som dem. Jag skulle inte bli som dem.
Visst har nog många rynkat på pannan och tänkt att hon kommer att sluta på samma sätt, men jag tror och hoppas att jag har lyckats att motbevisa dem. Det går att välja en annan väg även om det inte är enkelt. Bara man har något som kan motivera dig så är det möjligt.
Man behöver inte bli som sin familj bara för att de råkar vara just det, din familj.
Stå på dig och våga välja din egen väg så kommer du att lyckas!
Det kan stundtals vara svårt, men om du bara håller ut som kommer det att gå!
Ge bara inte upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar