Då är snart oktober slut och med den även årets bröstcancer månad.
Det är alltid samma känsla som infinner sig under den månaden. Det är en väldigt blandad känsla. Jag är oerhört ledsen över att just min mamma inte klarade sig, men samtidigt är jag oerhört lycklig över det faktum att så många andra som står mig nära har kämpat och vunnit.
Men det jobbigaste är nog trots allt att jag har varit tvungen att förklara för K vad cancer är. Han kom fram till mig och frågade vad hans mormor dog av och jag kände att jag kunde inte distrahera honom. Så det var bara att förklara vad är. Han såg lite fundersam ut en stund, sedan tittade han ut på himlen och sa att han saknar mormor och att han hatar cancer.
Gissa om det högg till i hjärtat på mig.
Men en vecka senare gav jag honom ett rosa band som han nu stolt bär på sin jacka precis över hjärtat. Han gick och titta de på den hela vägen till förskolan den morgonen och sa efter en stund " Nu har jag mormor med mig överallt". Sedan lade han handen på den och log.
Denna lilla kille är så oerhört smart. Det är både en bra egenskap men det kan även vara negativt då han har varit med om så mycket och har kunskap om så många saker som man inte skall behöva ha när man är 5 år. Men samtidigt har ett oerhört stort förnuft och vet hur han ska hantera allt som han vet.
Jag kunde inte vara stoltare över honom och att just jag fick vara hans mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar