Jag vet inte hur många av er som läser detta som har erfarenhet av att arbeta som vikarie?
Att vara vikarie är att slita som ett djur och många gånger bara få skit för det. Jag vet inte hur många gånger som man har sett blickar, hört kommentarer som man vet är sarkastiska och ibland rent ut elaka. Som vikarie jobbar du så hårt som du kan men i stället för att mötas med tacksamhet så möts man ofta med pikar och påpekanden om saker som man själv inte har haft något att göra med.
Det är precis som att allt som inte blir precis som just de vill är vikariens fel. Det kan aldrig vara en ordinarie som gör fel. De kan aldrig göra misstag utan det måste vara en vikare.
jag anser att man borde tänka sig för när det gäller hur man behandlar varandra på en arbetsplats. Tyvärr verkar det som att många glömmer bort att om det inte hade varit för oss så hade de inte fått semester. De hade även fått gå på knäna då någon är sjuk för ingen hade kunnat täcka upp. De hade inte heller kunnat gå på alla sina möten och utbildningar för att det hade inte funnits personal att sätta in.
Men nu är det så att vi finns och ställer upp i vått och tort oavsett ad vi får möta. Vi sliter medan ni har möten och utbildningar. Utbildningar som vi också hade velat gå på men inte får. Medan ni sitter på spännande föreläsningar tex för att lära er hantera olika situationer. Även vi skulle vilja lära oss att hantera situationerna på samma sätt, men i stället får vi sedan skit för att vi inte hanterar det på rätt sätt.
Så nästa gång som du skäller på en vikarie för att det inte blev som du brukar göra, eller nästa gång du säger något elakt bakom hennes rygg eller ger hennes irriterade blickar så tänk en stund på vad du skulle göra om vi inte fanns? Hur skulle det se ut på din arbetplats? Till sist kan du tänka på hur du skulle känna om det var du som var vikarien som fick all skit...
När du har gjort detta så kan vi ta en diskution om det hela som vuxna människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar