Just nu är det väldigt mycket.
massor av tankar flyger runt i huvudet på mig och jag vet inte vad jag ska göra med dem...
Jag vill bara skrika åt dem att lämna mig ifred. Jag behöver inte det här nu, men jag vet att det inte hade gjort någon skillnad...
Det enda jag kan göra är att vänta. Det brukar lugna ner sig bara man låter tiden gå.
Jag känner mig nästan lite stolt över mig själv idag trotts detta kaos..
Vi skulle redovisa våra skönlitterära böcker idag och jag stod på mig och redovisade min bok med en brutal ärlighet om mig själv.
jag har inte avslöjat så mycket som var så privat om mig själv för så många människor på en gång tidigare...
Hela jag skakade som ett asplöv när jag skulle berätta varför jag hade valt att läsa just den boken. Helst av allt hade jag velat låta bli men nu i efterhand är jag ändå ganska glad att jag har gjort det.
Nu vet de i alla fall vem jag verkligen är och om de sedan vill bete sig annorlunda mot mig för det så är det deras problem inte mitt..
Nej nu ska jag se vad D är så irriterad över
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar