Ångesten återkommen

Ångesten återkommer mellan varven känner jag..
Framför allt gäller det skolan. Det går så sjukt fort och jag hänger inte med ibland känns det som.. Men jag försöker att läsa en del hemma så förhoppningsvis kommer jag att klara det..

Men det största ångestbildande momentet just nu är det praktiska lektionen vi ska ha på torsdag. Vi ska prova på att vara gammal i behov av hjälp med att komma upp ur sängen och med maten... Vi ska även vara den som hjälper...
Jag vet ju att jag en dag kommer att förlora stora delar av min självständighet och kommer att behöva lära mig saker på nytt och detta gör att jag just nu känner att jag vill vara så självständig som möjligt. Vetskapen om detta ger mig en enorm ångest inför torsdagen då jag hatar tanken på framtiden och hur den kommer att bli en dag...
Men jag ska försöka att få tag på läraren imon och berätta hur det ligger till för henne så hon vet. Jag vet att jag inte kommer att slippa och det är inte det jag vill. Jag vill bara att hon ska vara medveten om hur det ligger till och att jag kanske inte kommer att klara av att genomföra det fullt ut...