Ångest

Ångesten håller mig i handen igen...

Jag var och lämnade en gråtande K på dagis idag.

Han började gråta redan innan vi kom fram till dagis...

Det gör sjukt ont i mig att lämna honom där när jag vet att han inte trivs...

Hemma kan han komma in i rummet och säga att han vill gå på annat dagis som han säger...

När jag frågar hur han har haft det säger han bara inget eller att han inte tycker om det.

Frågar jag om kompisarna är snälla säger han bestämt nej. Lika dant med personalen...

Jag vet att han behöver dagis för sin utveckling och jag behöver verkligen pausen för att klara av dagen, men som det är nu fungerar det inte i alla fall....

Jag får helt klart ingen ro utan sitter med en ator knut i magen och hans sociala utveckling hämmas då han inte trivs...

Ska jag vara ärlig vet jag knappt vad jag ska göra längre....

Men jag ska försöka att prata med A-S idag när jag hämtar honom och förklara hur jag känner.

Och ger det inget resultat får jag väl ringa rektorn...

Nej nu ska jag göra mig iordning för att hämta honom...

Sen ska vi bege oss ut på nya äventyr.