söndag 21 mars 2010

Som en del av er redan vet så har min kille alltid varit ganska liten...
Detta gör ju inte att jag älskar honom mindre, men det ställer faktiskt till lite problem ibland... Han har ju blivit så pass stor att han vill göra saker som de större gör, men det fungerar ju inte alltid. Han vill ju även klara av så mycket själv. Men när detta inte går blir han frustrerad och det kan jag förstå...

Till saken hör det att han växte jätte bra när han var liten, men strax innan han fyllde 2 hände något.. Han slutade nästan växa helt och även vikten stannade av... Jag har aldrig fått något svar på vad et var som hände. BVC har aldrig sagt något. Visst de reagerade lite på att han inte gick upp i vikt men allt de gjorde var att väga honom var annan månad.. Men det gav mig ju inga svar... Idag är min son lika lång som en 2-åring och väger ungefär som en 1 1/2-åring.. Jag vet att man inte ska jämföra med kurvorna och andra barn, men ibland är det ganska svårt att låta bli. Speciellt när man se att han nästan är kortast på hela avdelningen på dagis, trotts att han är näst äldst...

Jag vet att han inte lider så värst mycket av det men jag börjar tröttna på att folk tror att han är en bebis.. De tittar med stora ögon när han kommer gående själv och man kan se att de tänker åhh vad gulligt... Jag får även fortfarande höra andra föräldrar säga till sina barn "ja titta en bebis".... Det gör faktiskt lite ont i mig att han inte ses som en 3-åring trotts att det är precis vad han är...

Jag lägger in en bild på han längd/vikt-kurva.. Jag vet inte hur bra ni kan se den men jag gör ett försök...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar